Bowling och bira funkar faktiskt, till en viss gräns i alla fall… I fredags var vi 20 lätt dopade från CH som intog bowlinghallen efter en riktigt bra middag på Pitchers. Idel uppmuntran, tröstande kommentarer, stikes och high fives, precis som på jobbet!
Stort tack Jörgen och alla i Metallgänget.
Skitkul och bra arrangerat!
Solen kom med besked redan i början av mars i år och vem kan motstå en runda i kajaken när isen väl har gått? Man får hålla sig nära åkanten om drutten skulle dyka upp. Det är nog inte värst varmt i vattnet ännu…
Eskilstuna Kanotsällskap i Vilsta har tokfräscha, snabba men ändå stabila motionskajaker, perfekta för nybörjare eller för mer rutinerade vinterpaddlare.
Vår käre kollega Peter Fränngård har många järn i elden och uppenbarligen också många strängar på sin lyra. Att dagligen pendla mellan Linköping och Eskilstuna är ingen lek och sista strapatsen mellan Eskilstuna Centralstation och CH går med cykel. Här om morgonen utsattes den gamla pärlan (cykeln alltså) för sabotage! Ventilstöld eller punka? Peppe tog det säkra före det osäkra och bytte rubbet på fikarasten. Bra jobbat!
Finns det något bättre än fredagar?
På CH är det nästan lite semesterstämning på fredagar och det faktum att de flesta får lämna jobbet redan klockan 14 förstärker den känslan. Tidigt 90-tal, när jag gjorde lumpen, släppte The Cure singeln ’Friday on my mind’ och jag får fortfarande så sköna vibbar när den dyker upp på radiotablån.
Så, finns det något bättre än fredagar? Skulle vara lördagsmorgnar då.
Jobbade sent i kväll och tog en runda i verkstan för att prata lite med kvälls-skiftarna. På vägen tillbaka till kontoret kom jag på att jag skulle lägga ett par färska månadsbrev i matsalen. Jag vänder och genar i vanlig o-ordning genom en korridor, som brukar funka så bra. Hann nästan in i matrummet när larmet gick.
Herre jäv… vilket oljud!
Kändes inget vidare, men man kan ju skratta åt eländet efteråt. Jag lyckades dessutom tajma påringningen perfekt, då våra inhyrda blästerkillar satt i matrummet och pustade ut när huligan-sirenen plötsligt drog igång. De kom ut fortare än kvickt vill jag lova! Lätt chockade och med galopperande tinnitus återgick de så småning om till sitt plötsligt ganska lugna kvällsarbete i blästern.
Så har man lärt sig något idag också.
